Galen katt-tant med kärlek till det naiva och barnsliga. Älskar leksaker, äta ost, färger, dansa, barnböcker, hårigt och naket, vintagekläder, omtanke, möten. Börjar knappa in på medelåldern - men vägrar bli vuxen. Också är jag feminist förstås.

Wednesday, 2 September 2015

Bokrik.

Har fått tummen ur och börjat sälja av en massa saker här hemma som inte används - så plötsligt känner jag mig väldigt rik! Vad gör man då?? Köper böcker. Barnböcker.
Jag vet inte om jag är hopplös, om jag kan motivera alla pengar jag lägger på böcker till barnet - men jag älskar dem. Innerligt. Har alltid älskat bilderböcker och har en liten samling från mina tonår att gräva fram ur källarens mörker också. 

Monty älskar också böcker. Jag brukar läsa för henne på toaletten och har gjort sedan början - men hon har mest intresserat sig för att tugga på och riva i böckerna. Vissa sidor har varit lite roligare än andra, som sidan i Björnen som längtar hem - där björnen ropar på "Muuuuuullvaaaaden!" och sidan där aborren upprepade gånger räknar "På tre. Ett, två, treeee!" - då skrattar hon alltid.  

Men så en dag förra veckan så föll konceptet plötsligt på plats. Hon började förstå bilderna. Se att den ena boken hade bilder som föreställde barn. Den upptäkten, den hänförelsen, fick henne att nästan gråta och skratta om vartannat och hon kunde knappt sitta still på toasitsen. Det var så häftigt att se. Och hon förlorade intresset för att bita i böckerna när jag läste.  

Fortfarande blir hon uppspelt. Ibland jublar hon så hon nästan kiknar. Och nu kräver hon att jag läser. Och väljer sina böcker. Tar jag fel blir det arga protester. Läsa om fåren Bu och Bä vill hon inte. Björnen går fortfarande an, men roligast är boken med barnen; Raka vägen över Himlabacken. Ibland gör hon krokläpp och blir ledsen när boken tar slut, då får jag läsa om. Så himla härligt. Och så kul att se hennes tålamod stretcha lite - tidigare var det svårt att klara sig igenom en hel bok utan att hon förlorade intresse. 
Ibland undrar jag om jag skapat ett monster. Som idag, när jag skulle iväg och fika med en vän och hon krävde två läsningar på muggen när jag redan kände mig stressad. Men jag har ju önskat mig en bokunge - och det har jag fått. 

En sak jag tycker om med att ha ett rikt barnbilbliotek är att vi kommer ställas inför saker och samtal som kanske inte dyker upp naturligt i vardagen. Vilken oerhörd hjälp det är! Och vilken nyckel till världen utanför våran egen. Och världen inom oss själva. Så makalöst spännande! 
Jag väljer böcker jag tycker om. Försöker ha ett vitt spektra, men känner inget tvunget i att böckerna måste komma med lärdomar - de får alldeles jättegärna bara vara kittlande, spännande och underhållande också. Kommer älska att bege mig ut på bokäventyr med Monty. Däremot märker jag att många äldre böcker inte längre känns helt okej att läsa. Många gånger är de så stereotypiska att de skaver. Men det kanske är ett samtal i sig. 

Idag landade första bokskörden i brevlådan och vi har redan hunnit läsa två av dem. Och jag grät för att jag bär känslorna under huden just nu och tyckte bilderna var så fina.

Men jag har också varit tråkigt förståndig och låtit en del av pengarna gå till en ny bilbarnsstol eftersom ungen växer så det knakar. Den kostade säkert 15 böcker! Och en resesäng, så jag kan förvara ungen när jag behöver duscha - för det kan jag numera bara göra när jag har barnvakt - men då är det tusen andra saker jag behöver göra också. Som att umgås, till exempel! Nåja, barnets nya fängelse kostade bara fem böcker, så det får det väl vara värt. Fick lite svindel tidigare i veckan när det slog mig att jag inte duschat på en och en halv vecka. Det går ju inte för sig.

Allrakäraste syster. Den landade i lådan idag.
Har inte läst den förr och blev aningen besviken,
däremot går det inte värja sig för Arnolds bilder,
de är magiska. Har älskat dem sedan barndomen.


No comments:

Post a Comment