Galen katt-tant med kärlek till det naiva och barnsliga. Älskar leksaker, äta ost, färger, dansa, barnböcker, hårigt och naket, vintagekläder, omtanke, möten. Börjar knappa in på medelåldern - men vägrar bli vuxen. Också är jag feminist förstås.

Monday, 15 December 2014

Drömmen om Monterrey

I natt har jag för första gången drömt om Monterrey. Har förvånats över att hon aldrig tar plats i mina drömmar - med tanke på hur mycket anspråk hon gör på min vakna tid. Större delen av mitt fokus kretsar kring den där lilla donnan, framtiden och tillhörande graviditet.
Men i natt fick jag träffa henne. En glad, kvittrig liten unge, med glittrande skratt i blicken och - som bara några dagar gammal - kunde prata och lät sig pottas i ett handfat på en ICA-butik (kan tillägga att jag läser den här boken för tillfället..).
Jag trädde små blå strumpor på livligt sprattliga ben och barnet berättade att hon tyckte mycket om Anita och Televinken. Jag var kär. Kunde inte se mig mätt på det där rara lilla barnet, även om hon i mångt och mycket var en främling.

Idag är jag trött. Brakade in i väggen i torsdags och har inte riktigt lyckats resa mig upp. Nu kämpar jag med tillvaron igen. Nervös för framtiden. Stressad över bostadens skick. Stressad över framtidens ekonomi. Bara två veckor kvar lite drygt och jag känner mig inte redo alls. Två veckor kvar av livet - så som jag känner till det.
Det som slog mig i skallen var insikten att jag måste växa upp. Bli vuxen. Hela ansvarsbiten. Tänka långsiktigt. Planera. Det är saker jag inte är så bra på. Går omkring i en lätt panik hela tiden. Vill gråta och slå sönder saker om vartannat. Det blir inte bättre av att jag knappt sover på nätterna och har frossat i lussefika i dagarna fyra. Garanterad hormonkarusell. Men så kommer en sådan här liten dröm till mig - och genast känns allt lite lättare. Nu ska jag till mödravården.


Så här ser Lotta i graviditetens slutskede ut. Trött och rund som
en fullmåne. Kommer sakna min mage, Inte biverkningarna
dock!

No comments:

Post a Comment