Galen katt-tant med kärlek till det naiva och barnsliga. Älskar leksaker, äta ost, färger, dansa, barnböcker, hårigt och naket, vintagekläder, omtanke, möten. Börjar knappa in på medelåldern - men vägrar bli vuxen. Också är jag feminist förstås.

Tuesday, 16 September 2014

katt i sjal.

Jag följde med brorsdottern Amanda för att prova ut en bärsele idag - och hon gjorde en kupp! Sabla unge!! Försökte hålla mig i bakgrunden och bara reka lite - men när hon var klar säger hon till kvinnan i butiken: vad skulle du rekommendera henne, som ska ha barn snart? - och nickar mot mig. Gulp. Kände mig dum och nervös. Känner mig inte riktigt redo än. Blir så sabla på riktigt.

Kvinnan plockade fram några olika sjalar.  Jag ställde nyfikna frågor men lyckas få in att jag faktiskt inte är redo att handla något än. Och det var ju lugnt, men ville jag inte prova en ändå? Eh, joo..
Fick en fem meter lång elastisk sjal i handen och tänkte: det här går ALDRIG. Men det gick! Plötsligt stod jag med knuten sjal och fick en fyra kilos bebisdocka i handen att kränga ned i densamma. Så surrealistiskt. Hu. Bara tyngden av en bebis. Och hantera armar och ben sedan! Vara rädd för att bryta eller göra illa. Men vips så satt mitt lilla syntetiska spädbarn i selen. Med alla leder intakta. Jag säger det igen: surrealistiskt.

Och inte var Amandas kupp slut där. Hon köpte en sjal till mig. I regnbågens alla färger. Himla fin och jag tycker mycket om. Hon bytte den mot en sadel hon fått låna av mig för en massa år sedan. Den hade jag glömt bort och hon hade gärna fått behålla den utan att betala. Men hon tyckte detta kändes bekvämt och jag blev så klart glad, även om jag tyckte det var svårt att ta emot. En annan som blev glad var Esteban. Kolla här:

Mitt fåniga flin beror enbart på kattens gullighetsfaktor. Fy fasen vilken sötkorv
den där är! Och han älskar sjalen!
Nu ska vi öva! Varje dag tills det är dags. Jag ska kunna sno ihop sjalen på 20 sekunder när det är dags på riktigt!
Det här ser inte riktigt ut som det gjorde i butiken, så jag har att öva på. Esteban satt dock mycket bekvämt!
Vad tycker ni? Ser jag ut som en sjalmorsa? 
Jag är så tafatt med de där små. Kände mig så dum när jag stod där med dockan. Rädd att vara omild och samtidigt lite löjlig, det är ju ändå bara en docka. Och jag fattar att jag kommer ha den där tafattheten även på riktigt i början. Hanterande är konstigt. Får inte in det i föreställandet. Bärteknik, blöjbyteteknik, påklädnadsteknik. Kommer nog kännas awkward as fuck i början, åtminstone inför åskådan.


No comments:

Post a Comment