Galen katt-tant med kärlek till det naiva och barnsliga. Älskar leksaker, äta ost, färger, dansa, barnböcker, hårigt och naket, vintagekläder, omtanke, möten. Börjar knappa in på medelåldern - men vägrar bli vuxen. Också är jag feminist förstås.

Wednesday, 13 August 2014

Ytterligare ett steg mot vuxen.

Det går sådär med bloggandet - som ni kanske märker.
Har kommit in i en extremt trött fas. Kroppen värker. Tog en lång promenad i fredags och efter det så har ryggen och kroppen varit åt helskotta. Är skiträdd att det är foglossning som börjar ge sig tillkänna. Jag har sovit 12 timmar per natt och ändå inte kunnat hålla mig vaken under dagarna. Och mitt i allt det här så har jag dragit igång en renovering hemma! Bra va? Nu går det knappt att röra sig hemma. Möblerna står staplade på hög mitt i rummet och mitt i möbelhögen står min säng och jag känner mig lätt klaustrofobisk när jag klättrar till sängs om kvällarna. Trots det har jag planer på att bygga en sådan här:

källa styleroom.se

Alltså en inbyggd våningssäng. Jag och min fixering vid rummet i rummet. Min barndoms koja. Ett alldeles eget och hemligt krypin. Ja, det kommer ju inte se exakt ut som ovan, jag har en färdig bild sedan länge. Panelen vill jag ha, sedan blir den ju inte fullt så inbyggd och i fotändan vill jag också ha ett "fönster". Alla öppningar försedda med draperier. Perfekt för mörkläggning om en behöver sova dagtid under amningsperioden.  

Så.. varför två sängar? Det kan jag faktiskt inte riktigt motivera med annat än att jag VILL. Min vän Ulf har en loftsäng och jag älskar hans loft. Det nya perspektivet av rummet, överblicken, närheten till takets öppna fält. Det ger en frihetskänsla. Att fly jyttret ett tag. Älskar hans loft. 
Inne i mina kojor ska det finnas mysiga hyllor för katterna (så de lockas att ligga där i stället för i sängen, hyser inget större hopp om att det fungerar), förvaring av praktiska ting (allt för att en inte ska behöva lämna sängen i onödan!), belysning och i min undre koja en stjärnhimmel. Det har Ulf. Självlysande stjärnor i taket. Jag tänkte gå ett steg längre och ha ett ljusnät täckt av en våd mörkblå organza - för att dölja övre våningens ribbotten. Sängen kommer vara 140 cm bred - lagom stor för Monterrey och mig tills han kommer upp i tonåren.. eftersom jag har tänkt att han ska amma till 12 års ålder. Skojar. 

Men nu till det mer sensationella - och detta blir svårt att erkänna - jag målar om. Ger upp min prickiga barntapet som prytt mina hem de senaste 20 åren. Byter den mot vitt. KRITVITT. Jag  har alltid hatat vitt. Nästan börjat gråta varje gång någon vill måla sitt hem i vitt. Tänkt att vitt är döden. Att det finns för lite färg i tillvaron. Det var inte många veckor sedan jag förbjöd min lillassyster Emma att måla vitt (fölåt!!) - och här sitter jag nu. Med två burkar vit färg och väntande väggar.
Alla leksaker är undanpackade och jag tänkte ge mig själv en prövoperiod att leva utan. Nu blir det vitt, asketiskt (nåja) och kitschfritt. Vilken tväromvändning. Skyller på graviditet. Och Gotland. Och Ernst Kirsch-vad-han-nu-heter.

Jag har beställt golv ifrån Stockholmshem. Tänker mig ett himmelsblått. Vill ha linoleum. Har också beställt fönstermålning - för det ger jag mig inte på själv. Funderar på mörkrött eller kanske blått. Typ så här. fast på insidan då..


Jag tycker det röda känns mer levande - så det lutar åt rött. Jag vill gärna glömma att jag är i Sverige och är det något jag saknar i hyreshus-sverige så är det färgglada snickerier. Jag älskar blanka, tjocka, färgstarka snickerifärger. Tänker att det blir en fin inramning till en vintervy också!

Vidare har jag tänkt få plats med matplats till mig och Monterrey. Jag har ätit de senaste årens måltider i sängen - det känns aningen grisigt med ett litet småbarn. Det lutar åt ett sådant här fällbord från Ikea.
Tycker inte jag har plats för mer. Tänkte sätta en bit fin plastmatta på väggen bakom som skydd mot dräll och kastade potatisar. Jag känner ännu inte till Monterreys bordsskick och jag tänker bättre safe than sorry. 
Är inte helt vän med att plocka in ikea i hemmet dock, men ibland måste en kompromissa. Gillar att det är en hylla i nedfällt skick.

Så vad tror ni? 

Försökte hitta bilder på mitt rum, som det sett ut - men jag hittar inga. Nu känner jag mig lite ledsen att jag inte fotade innan jag plockade ner allt. Här kommer ett par halvdana före-bilder, som ändå ger en slags idé om vad jag rör mig ifrån (och nu drabbades jag av en slags ledsenhet. Som om jag stänger en dörr bakom mig). Plötsligt känner jag mig så jävla vuxen. 

förra årets julpynt

en bråkdel av all min älskade plast..





No comments:

Post a Comment