Galen katt-tant med kärlek till det naiva och barnsliga. Älskar leksaker, äta ost, färger, dansa, barnböcker, hårigt och naket, vintagekläder, omtanke, möten. Börjar knappa in på medelåldern - men vägrar bli vuxen. Också är jag feminist förstås.

Friday, 22 August 2014

fan jävlars helvetes skit!!

 Hade världens bästa dag igår. Träningen. Meditationsgruppen på kvällen. Träffa vännerna därifrån. Gå därifrån alldeles varm och trygg innanför västen. För att mötas av helvetet. Jag orkar inte vara hemma just nu. Hemmet ser ut ungefär så här:



Renoveringen tycks aldrig bli klar. Och när det är rörigt tappar jag totalt respekt för ordning. Släpper allt där jag står. Slutar diska. Ger upp.

Jag har åtminstone målat väggarna klart. Idag drog jag bort tejpen och lyckades dra med mig färg på ett flertal stället. Fan. Jag är så satans hetsig. I stället för att stanna upp första gången det hände och hitta en alternativ metod bara svor jag och fortsatte. Och svor lite till. Hatar den där sidan hos mig. Ineffektiv effektivitet. Jag tror att jag är snabb - men i slutändan tar allting oändligt mycket mer tid - eller ser ut som skit. Det här är anledningen till att jag inte syr. Varenda gång jag sitter vid symaskin går nålen i 100 km/timmen - med resultat att hela projektet blir en knut av vilsegångna sömmar. Minns med fasa syslöjden i skolan; sprätta, sprätta, sprätta - och börja om. Gång på gång. Min syslöjdsfröken satte ord på det här: "Du är full av bra idéer, men du är inte så bra på att genomföra dem". Jag i ett nötskal. De goda idéerna gav mig åtminstone en fyra i betyg. Hoppas de kan ge mig ett vackert hem också - trots bristfälligt genomförande.
Önskar jag vore som pappa. Långsam, metodisk, noggrann. När han stöter på problem stannar han upp, hummar en stund och finner en lösning. Tappar aldrig humöret. Alltid lika tålmodig. Det där har alltid fascinerat mig. Jag ska bli som pappa. Behöver bara meditera lite mer.

Så idag sitter jag i mitt kaos och känner mig rätt blå. Modstulen. Vet inte vilken ände jag ska börja. Pallar inte flytta möbler själv, så jag har fortfarande allt i en hög mitt på golvet. I stället gjorde jag en liten garderobsrensning. Bra prioritering, va? Vill bara att det ska vara klart nu. Luta mig tillbaka i mitt nya vita rum och känna mig som om jag sitter mitt i ett foto i ett glossigt livsstilsmagasin. I ett rum, totalt i kontrast till det kaos som är mitt liv. I kontrast till mig, som alltid känt mig tilltufsad och lite.. skitig. Låtsas att jag är en annan. Kanske är det det allt det här handlar om. Måla vitt, rensa röra, göra om. Att jag är så himla less på att vara jag.

Och till råga på allt så har jag satans ont i bäckenet efter träningen igår. Som efter promenaden förra veckan. Jag har nog fan foglossning - och det gör mig så satans förbannad. Jag som älskar träningen. Den är min bästa vän och håller mig över ytan när annat i livet är tungt. Hur många gånger har jag lyckas svära i det här inlägget?


No comments:

Post a Comment