Galen katt-tant med kärlek till det naiva och barnsliga. Älskar leksaker, äta ost, färger, dansa, barnböcker, hårigt och naket, vintagekläder, omtanke, möten. Börjar knappa in på medelåldern - men vägrar bli vuxen. Också är jag feminist förstås.

Thursday, 1 May 2014

fint väder.

Ingenting provocerar mig så mycket som "fint väder". Varenda gång någon kallar en solig dag för fint väder vill jag kasta hatten i backen i protest och sedan stampa riktigt jävla hårt i marken och säga: DET HÄR ÄR FÖR FAN INTE FINT VÄDER! DET ÄR FULT VÄDER. Regn är fint väder. En gråmulen höstdag med löv i brinnande färger är fint väder. Storm är fint väder. Åska är fantastiskt väder. Och ett stilla snöfall är drottningen av fint väder. Dessa väder gör att jag känner mig lycklig. Och levande. De är dramatiska, kittlande och romantiska i ordens bästa bemärkelser. En loj soldag känns som döden och fyller mig ofta med en känsla av ensamhet. Som om världen är lite för trött för att bry sig. Och andas.

I morse vid 5 när jag var ute med hunden var det riktigt fint väder. Det snöade stora lovikavantar som seglade i blåsten. I maj. Och då blir det liksom extra fint. Sedan är det ju någonting magiskt när hela världen sover och en är ensamt vaken.

No comments:

Post a Comment