Galen katt-tant med kärlek till det naiva och barnsliga. Älskar leksaker, äta ost, färger, dansa, barnböcker, hårigt och naket, vintagekläder, omtanke, möten. Börjar knappa in på medelåldern - men vägrar bli vuxen. Också är jag feminist förstås.

Sunday, 18 May 2014

ett evigt harvande och drömmen om höns.

Sitter här i morgonstund och dricker min sista kopp kaffe. Igen. Vad är det med den där sista koppen?  Den är alltid bryggd till perfektion. Och idag tog jag tiden att värma mjölken så att koppen skulle hålla sig varm länge, vill inte att min sista klunk ska vara kall. Och jag njuter. Och känner mig lite sorgsen. Det här är bästa stunden på dagen. Varje morgon vaknar jag med en nästan febrig förväntan när jag tänker på kaffet. Som om varje morgon är en födelsedag.

Fåglarna kvittrar och sjunger utanför, men i övrigt är det helt tyst. Inga ljud av människor. Skulle vilja bo på landet. Skulle alltid vilja vakna upp till den här tystnaden. Väldigt högljudda tystnaden dårå! För fåglarna tar allt utrymme som finns och sjunger högre än nånsin.

För någon vecka sedan läste jag på en blogg att människor borde tala högt och brett om sina livsdrömmar. Jag började fundera kring mina egna livsdrömmar och blev lite ledsen när jag slogs av att jag inte hade några. Hela livet låg framför mig som ett evigt harvande av en ändlös åker. Den bilden dök upp i mitt huvud. Ett livslångt kämpande. Deprimerande livssyn. Kunde inte föreställningen i stället ha varit ett öppet hav, en resa mot okänt mål? En safari? Eller åtminstone en plantering i ovan harvade åker?
Det fanns ingen dröm där långt i framtiden som hägrade. Ingen föreställning om hur livet skulle kunna vara. Det enda, enda som dök upp i mitt huvud var en diffus känsla av att vilja ha höns. Det innefattar väl även det där huset på landet ovan - känns svårt att hysa hönsfåglar i Hökarängen. Kanske. Men är det det enda jag långsiktigt drömmer om? Att hålla höns? Vilken jävla livsdröm.

Kortsiktiga drömmar har jag dock. Som resor jag vill göra. Stoppa näsan i en häst inom kort. Utflykter. Bygga en stark och glad kropp. Meditera. Göra Här-och-Nu till en bättre plats. Och jag vill vara lycklig. I fas med mig själv och med livet. Jag vill leva så sant som jag någonsin kan. Och jag vill leva i kärlek. Framför allt vill jag ha tillit till att livet tar mig till de platser där jag ska vara. Där har ni mina drömmar. Jag har basunerat ut dem!

Nu är kaffet slut. I både bryggare och burk. Och för en kort sekund kändes det som livet tog slut i och med det. Harven körde fast i leran.

Här har ni ett riktig drömmare, skulle vilja fråga honom vad han har för livsdrömmar:








No comments:

Post a Comment