Galen katt-tant med kärlek till det naiva och barnsliga. Älskar leksaker, äta ost, färger, dansa, barnböcker, hårigt och naket, vintagekläder, omtanke, möten. Börjar knappa in på medelåldern - men vägrar bli vuxen. Också är jag feminist förstås.

Saturday, 22 February 2014

you can't put your arms around a memory.



Key Ballah (keywrites.com)



Det är så svårt när ilskan släpper taget. När en inte längre känner sig som ett sårat djur med blottade tänder. Nu finns bara ledsenhet. Rannsakningen. Göra upp med sig själv och sina val. Rädslan att ha gjort någon illa. Den där ilskan kan vara så skön. Fokuserad. Gör livet enkelt. Svart och vitt. Jag saknar den.



Det här var mitt soundtrack. Refrängen i takt med det sårade hjärtat. Ett hjärta med blottade tänder. Nu har hjärtat stillat sig. Ligger trött efter striden. Nyanserna kommer in. Det egna ansvaret. Saknaden. Ledsenheten.


You can't put your arms around a memory. 






No comments:

Post a Comment